i dig får jag vila när mitt hjärta slutat slå
när jag rämnar av det världen kastar på
jag är stilla och du fyller varje vrå
av den kunskap bara hjärtat kan förstå
i dig får jag finnas när jag kommit till mitt slut
när jag stridit för förgänglighetens krans
du är stilla och jag dricker ur ditt djup
av det vatten som ger evighetens glans
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar