Det planterades ett frö i en kruka i september. Men vem var det egentligen som lade i det? Över fröet hälldes jord; näringsrik mörkbrun jord. Vem öste över jorden med skopade händer? Fröet förstod ingenting därnere i mörkret. Skulle det kämpa sig uppåt eller sova i dvala? Hösten var lång och vintern blev kall och snörik. Fröet undrade om det någonsin kunde bli sommar igen. Fanns det hopp? Någon pysslade om fröet. Så gott det nu går att ta hand om ett frö i en kruka. Med kärlek och omsorg kommer man långt. En tidig marsdag anade plötsligt fröet ljuset någonstans ovanför. Kunde det verkligen vara solen? Med sina sista krafter kröp fröet fram den sista biten och bröt till slut jordytan. Att frisk luft och varma vindar kunde kännas så ljuvligt! Idag strävar fröet, som nu blivit en liten planta, på med att växa och mogna. Vem vet? Kanske en dag får det bära frukt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar