Havet, hamnen, husen

Bytt bort Sommarstaden mot något mindre.
Ersatt en kust med en annan.
Jobben är olika men lönen är den samma.
Det som berör och väcker många minnen till liv är vattnet.
Havets spegelblanka yta som skimrar i det speciella blå kvällsljuset.
Hamnens segelbåtar i olika skick och storlekar.
Husen. Gamla skånska småhus med anor från en svunnen tid. Ett annat liv. Mitt danska arv.

Sommarlovsmorgon

Frukost utomhus
O´boy
Stuga vid havet

När dåtid blir nutid

Jag har samma sommarjobb som jag hade på gymnasiet. Fast på annan ort. Dessutom är det rätt stor skillnad på att bo hela personalen ovanpå köket och att som här komma och gå som på ett vanligt jobb.

Jag läser en bok som utspelar sig där jag bott flera år. Staden som inte riktigt vill släppa taget om mig.

Jag bor i en sommarby som påminner om den sommarstad jag tillbringat många somrar i sedan millenieskiftet. Platsen jag älskar att vara på den här tiden på året.

Jag försöker hålla kvar de vänskaper som skapats det senaste året och tänker på de vänner jag fått till följd av andra sådana år. Vissa känner jag inte längre, andra finns faktiskt kvar.

Jag har en vän som ska flytta till studentstaden jag själv valde bort för några år sedan. Till förmån för den stora staden i väst.

Jag har ett förflutet som ger sig till känna lite extra starkt just nu. Men ska det bestämma fortsättningen för det?

Festivalen som regnade bort

Regntunga skyar över den lilla byn. Grå himmel, fuktig luft och en vind som blåser omkring sanden. De flesta som varit på festival kan känna igen sig. Stjärnor som uteblir från scenen. Uppträdande som inte blir som man tänkt sig. Armbandet som sitter kvar lika länge som minnena.

Det började så bra. Solen sken på alla besökarna första dagen. Det gick hett till på stora scen. Kändisarna var fler än jag trott. De riktigt stora alltså. Allt var tillåtet och det var inga sura miner hos någon. Jag njöt av att vara tillbaka. På alla plan.

Andra dagen blev det allvarligare. Åskan dundrade in över havet och regnet öste ner. När regnjackan var genomblöt blev räddningen bussen till stan. Under kvällen ångrade jag mig lite men vem kan ana vädrets skiftningar så här års?

Skam den som ger sig för yttre omständigheter! Sista dagen bjöd på ny musik. Det goda humöret var tillbaka och det skojades friskt mellan varven. Mitt sällskap letade efter kändisar och snygga män i folkvimlet. Att de inte kom överens försökte jag ignorera.

Jag förundras och avundas de som får uppträda. Vill ha det de har. Men duggregnet börjar falla och kyler ner mig. Spelningarna får inte upp värmen. Långsamt och motvilligt ger jag mig. Det är så länge till nästa år. Så länge till nästa gång så här många stjärnor är samlade på ett ställe igen. Sommaren tar inte slut för att jag åker hem men det känns så.

Den enda ljuspunkten på den jämngrå himlen är möjligtvis förvissningen om att ett år kan gå fort. Till dess får jag nöja mig med webbvideor från Norge för en månad sedan. Högre kvalitet än festivalen förvisso men framförallt soligare.

Kallt spel

Jag har väntat på mycket i sommar och inom loppet av en vecka har jag nog fått alla svar

I eftertankens stund undrar jag vad det var jag väntade på
Torra fakta jag inte klarar mig utan
Information jag ska basera mina livsbeslut på
eller bara värdelöst vetande som påverkar hela min tillvaro
men ändå inte gör skillnad

För nu när jag vet "allt" står jag ändå kvar
Här
Som förut

Det yttre är klarlagt
Mitt inre ropar efter mer

Helt oförsonligt faller beslutet till ro
Flykt eller ej
Jag ska bli D inte C

Soundtrack of my life

Dofter kan få oss att minnas men jag menar att musik kan ha precis samma effekt. Här är några låtar som väcker känslor till liv.

I hate you then I love you - Celine Dion & Luciano Pavarotti
Valborg bjöd på efterlängtat sällskap. Tyvärr ingen kärlek i storstaden.

Dear friend - Stacie Orrico
Besök hos storasyster. Kampen stod mellan livet och skoluppgifterna.

Säg det igen - Lisa Nilsson
Bröllopssommaren saknade sällskap. Bilstereon gick på repeat.

Drömmer jeg? - Johnny Deluxe feat. Anna Nordell
Det årliga Öresund Rundt gick i shoppingens tecken. Drömmen om en dansk prins lever än.

Talking to you - Jakob Sveistrup
Min och schlagerfantastens eviga tröstvideo. Inspelad på VHS så klart.

Rain - Ola
Ännu en sommar på stranden. Sport som berör och lovande utsikter.

Skymning

solen går ned över storstaden där borta
långt ute över havet strilar solskenet genom molnen

kanske är det bara en hägring

landet på andra sidan lockar
utnyttjar sin dragningskraft på mig

får mig att längta

bortom allt som är och finns

vandrar mina tankar och drömmar

jag tvekar och undrar

är verkligen gräset grönare någon annanstans?

H som i hetta

Det var dagen med alla känslor
Vänner som pratade om det perfekta
Sena kvällsstunder och bonustid som gav mersmak

Det var kvällen med musik i omlopp
obetvinglig lust att hämta penna mitt i mötet
Orden skulle bara ut

Det var hopsamlat mod för obetydlig insats
Och till slut
värme från en hand på min arm
Beröringen som fortfarande bränner inuti

Det är minnet av en väns vän i mörkret
Han som sprängde alla gränser
och smälte kärleken i den kalla vintern

VAR DET SÅ HÄR

Så kom det till slut
Ett förlåt som jag väntat på i femton år
En insikt jag skrikit efter många tårfyllda nätter
Ett svar på en bön jag faktiskt gett upp och slutat be

Jag fick allt det här och vill säga tack
vill ropa ut glädjens budskap till världen
vill fira att äntligen!
vill tro att det är sant
men
en lögn är en lögn

Jag säger förlåt för att jag slutade tro på tomma löften för länge sedan
jag har slutat hoppas på bestående förändring
jag vågar inte chansa fler gånger på att det ska vara på riktigt

Det jag längtat efter av hela mitt hjärta borde tas emot med jubel
men jag
är bara tyst och tom
och likgiltig

Kollektivt hopp

Var det mitt hopp som åkte med tåget ikväll?
Det hade samma frisyr som du
bar din jacka
hade dina accessoarer
ändå var det inte du.
Så olikt dig och ändå så likt ett hopp.
Det är möjligt att det bara var ett
så nära men så långt ifrån-spöke också.
Likväl förföljde hoppet mig från tåg till tåg
till och med bakom låsta dörrar.
Det finns glädje i sorgen
sorg i glädjen
och tydligen hopp i sommarnatten

Åttiosex är det nya femtioelva

Åttiosex gånger har jag tittat på den tysta telefonen. Kanske är det dålig täckning här? Åttiosex gånger har jag undrat om det var du som precis skickade sms. Åttiosex gånger har jag drömt om oss två på stranden. Sommaren nittonhundranittiofyra. Åttiosex gånger slog du på trumman samma sommar. Åttiosex gånger applåderade jag dig och ditt band. Åttiosex gånger mindes jag er med en ständig sång på hjärnan. Åttiosex gånger har jag sett din bil gå förbi. Bara en gång var det riktigt nära. Åttiosex gånger har jag undrat var du tog vägen. Åttiosex gånger har jag i dagdrömmen träffat dig. Åttiosex gånger är nog ändå en gång för mycket.

Ljuvlig sommardoft

Kärleken ger form och skönhet
Åt saker som är små och värdelösa
William Shakespeare

Våt asfalt! Inget är som våt asfalt... Jag andas in så mycket jag bara kan och njuter, njuter, njuter! Och som ni vet - dofter får oss att minnas. Själv transporteras jag till Sommarstaden när asfalten bevattnats.
Var finns du?