Många säger att man måste ses (ofta) för att verkligen kunna lära känna en annan person. Jag har upptäckt att man faktiskt kan lära känna någon utan att träffas.
Månader har passerat sedan sist och ändå ser jag dig varje dag. Inser nya saker om din personlighet, om dina nycker, dina små egenheter som inte verkar vara så egna trots allt. Andra är som du. Du är som andra. Och det hjälper mig att förstå. Vem du är. Vem du var. Den jag inte såg. Eller ville se.
Glädjens insikt byts fort ut mot vemodets kranka blekhet. Jag fasar för vårt nästa verkliga möte. Är du den jag tror mig börjat ana eller är du den du alltid varit?
Månader har passerat sedan sist och ändå ser jag dig varje dag. Inser nya saker om din personlighet, om dina nycker, dina små egenheter som inte verkar vara så egna trots allt. Andra är som du. Du är som andra. Och det hjälper mig att förstå. Vem du är. Vem du var. Den jag inte såg. Eller ville se.
Glädjens insikt byts fort ut mot vemodets kranka blekhet. Jag fasar för vårt nästa verkliga möte. Är du den jag tror mig börjat ana eller är du den du alltid varit?
2 kommentarer:
mysig tanke!
hoppas du alltid kommer känna igen människorna som står dig nära men som du inte alltid kan se.
tack! det samma!
Skicka en kommentar