VAR DET SÅ HÄR

Så kom det till slut
Ett förlåt som jag väntat på i femton år
En insikt jag skrikit efter många tårfyllda nätter
Ett svar på en bön jag faktiskt gett upp och slutat be

Jag fick allt det här och vill säga tack
vill ropa ut glädjens budskap till världen
vill fira att äntligen!
vill tro att det är sant
men
en lögn är en lögn

Jag säger förlåt för att jag slutade tro på tomma löften för länge sedan
jag har slutat hoppas på bestående förändring
jag vågar inte chansa fler gånger på att det ska vara på riktigt

Det jag längtat efter av hela mitt hjärta borde tas emot med jubel
men jag
är bara tyst och tom
och likgiltig

Kollektivt hopp

Var det mitt hopp som åkte med tåget ikväll?
Det hade samma frisyr som du
bar din jacka
hade dina accessoarer
ändå var det inte du.
Så olikt dig och ändå så likt ett hopp.
Det är möjligt att det bara var ett
så nära men så långt ifrån-spöke också.
Likväl förföljde hoppet mig från tåg till tåg
till och med bakom låsta dörrar.
Det finns glädje i sorgen
sorg i glädjen
och tydligen hopp i sommarnatten

Åttiosex är det nya femtioelva

Åttiosex gånger har jag tittat på den tysta telefonen. Kanske är det dålig täckning här? Åttiosex gånger har jag undrat om det var du som precis skickade sms. Åttiosex gånger har jag drömt om oss två på stranden. Sommaren nittonhundranittiofyra. Åttiosex gånger slog du på trumman samma sommar. Åttiosex gånger applåderade jag dig och ditt band. Åttiosex gånger mindes jag er med en ständig sång på hjärnan. Åttiosex gånger har jag sett din bil gå förbi. Bara en gång var det riktigt nära. Åttiosex gånger har jag undrat var du tog vägen. Åttiosex gånger har jag i dagdrömmen träffat dig. Åttiosex gånger är nog ändå en gång för mycket.

Ljuvlig sommardoft

Kärleken ger form och skönhet
Åt saker som är små och värdelösa
William Shakespeare

Våt asfalt! Inget är som våt asfalt... Jag andas in så mycket jag bara kan och njuter, njuter, njuter! Och som ni vet - dofter får oss att minnas. Själv transporteras jag till Sommarstaden när asfalten bevattnats.
Var finns du?

Keep breathing

Lever och andas Ingrid Michaelson för tillfället.

Min plan A föll igenom och nu står jag här tomhänt och utan framtid. Igen. Jag har aldrig varit bra på att ha en B-plan i bakfickan. Brukar tänka att det får lösa sig när den dagen kommer. Blundar och låtsas som ingenting. Hoppas att den dagen inte ska komma. Även när den väl gör det.

När livet inte blir som jag tänkt mig och arbetslösheten än en gång knackar på fylls livet av alla borden. Jag borde söka jobb, borde ta kontakt med alla presumtiva arbetsgivare, borde skaffa mig en examen. Borde vid det här laget verkligen veta vad jag vill bli när jag blir stor.

Just nu vill jag bara slippa allt och fly bort. Långt härifrån. Till någon av mina tillflyktsplatser. Där jag får vara någon annan. Någon lyckad; med jobb, fin lägenhet och ett liv som hämtat ur en tv-serie.

Allt jag kan göra är att fortsätta andas.

SAKNAD

jag saknar promenader med god morgon vilken härlig dag
jag saknar att möta dagen med dig
jag saknar frukost med underbart sällskap
jag saknar att prata med dig
jag saknar salladsbuffé och att någon annan lagat mat
jag saknar att dela tillvaron med dig
jag saknar rutiner som skapar ett liv
jag saknar att du inte är här hos mig

Minnets labyrint

Jag kommer inte ihåg första gången
men kommer minnas för alltid

Jag har förträngt galna läkarbesök
men håller fast vid minnena om omsorgen

Jag har glömt den långa vintern
i minnet finns bara sommarvärmen kvar

Jag kommer inte ihåg alla omskrivningar
men kommer minnas orden som gav glädje

Jag har förträngt ångesten
men håller fast vid handen som torkade tårarna

Jag har glömt allt som varit svårt
i minnet finns bara lyckan kvar