Å, Gud! Gör mitt hjärta som denna sommaräng: slösande blå av midsommarblomster i den varma kvällssolen, utan gropar, stenar och staket, gränslöst öppen.
En äng där andra kan vandra i sin egen takt, plocka vad de själva vill och finna sina egna stigar till mognad.
När tjälen släppt mig, Herre, låt inte sommaren dröja!Ur Under mandelträdet av Magnus Malm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar