Jag brukar klaga på en del i min omgivning som inte är nöjda. Vad jag än gör verkar det aldrig vara tillräckligt. Men ... nu har jag insett att det faktiskt är jag som aldrig blir nöjd.
När jag bor i stan längtar jag till landet - när jag bor på landet vill jag till stan.
När jag jobbar vill jag plugga - när jag pluggar vill jag jobba.
Jag längtar efter sällskap när jag är ensam - när jag är med andra vill jag vara ensam.
När gråter vill jag skratta - när jag skrattar vill jag gråta.
Mina vänner vill bo i Göteborg - jag vill bo på Österlen.
När jag är upptagen vill jag vara ledig - när jag är ledig vill jag inget annat än ...
... att få vara ledig. Nåja, ett undantag räknas inte.
Hur som helst. Hur blir man nöjd?