"ensam i dyn ja mörkret ja alldeles säkert ja flämtande ja någon hör mig nej ingen hör mig nej mumlande ibland ja när det upphör att flämta ja inte annars nej i dyn ja till dyn ja jag ja min röst min ja ingen annans nej bara min ja alldeles säkert ja när det upphör att flämta ja med långa mellanrum några ord ja några brottstycken ja som ingen hör nej men mindre och mindre inget svar MINDRE OCH MINDRE ja"
ur Hur det är av Samuel Beckett
Ibland undrar jag om mitt liv kommer bli absurt av all absurd litteratur jag läst på sistone...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar