vila

i vilan
fylls jag åter på
i de ensamma stunderna
får tankarna
- mina tankar -
plats
jag behöver inte
anstränga mig
för att höra dem
ingen avbryter mig
ingen annans tankar påverkar mig
jag tar ett djupt andetag
och stillar mig i ögonblicket

det är det enda sättet för mig att orka med livet
ändå är jag
alltför ofta
alltför nära
den alltför välbekanta väggen