Jag brukar gilla utmaningen i begränsningar. Att kunna skapa något nytt av det man har. Att skriva en dikt enligt ett visst mönster. Att klara sig länge på lite pengar. Men ikväll tog gillandet slut.
Jag är inte intresserad av undanflykter eller dåliga ursäkter. Att en underleverantör efter flera månader plötsligt erkänner att den inte har kapacitet att producera det jag behöver är inte acceptabelt. Att vårt kontrakt inte går att lösa upp (trots ett uppenbart kontraktsbrott) kommer bli ännu en begränsning i den närliggande framtiden. Att någon lovat något som den egentligen aldrig stod för är nog det värsta jag vet.
Jag är inte intresserad av undanflykter eller dåliga ursäkter. Att en underleverantör efter flera månader plötsligt erkänner att den inte har kapacitet att producera det jag behöver är inte acceptabelt. Att vårt kontrakt inte går att lösa upp (trots ett uppenbart kontraktsbrott) kommer bli ännu en begränsning i den närliggande framtiden. Att någon lovat något som den egentligen aldrig stod för är nog det värsta jag vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar