Tänk vilka bekvämligheter jag är villig att offra när det är dags för sommarens festival. Odelade ögonblick, träsmak som domnar bort och låsta knän. Samtidigt sitter jag och saknar de utländska besökarna och tänker att nästa år kanske det får bli en annan festival. Men bara kanske eftersom sällskapet dök upp till slut ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar