Balkongliv

De har varit små. De har varit obesökta. De har delats med två och tjugotre. Men för två år sedan fick jag äntligen min helt egna balkong! Med utsikt över Sundet när vädret tillåter. Eller när nyårsnatten är stjärnklar och fyrverkerierna visar vägen.

Första sommaren var det tomt där ute. De få soliga dagarna jag tillbringade hemma var det ett ständigt släpande. Köksstolar ut. Köksstolar in. Jag kände mig inte ett dugg konstig eftersom de flesta av mina grannar inte heller hade något på sina balkonger.

Året därpå fixade jag dit både bänk och blommor. Sommaren bjöd på långa sköna stunder i solen. Nu kände jag mig lite mer konstig. Det var nästan ingen annan i kvarteret som satt på balkongen.

Den här säsongens nytillskott är en soffa. Med ordentligt ryggstöd så jag slipper få ont i kroppen när jag sitter ute och läser. Min sommarplan är att byta det gamla insynsskyddet. Eftersom jag är en av de få som har ett sådant får jag väl stå ut med att vara konstig.

Jag önskar jag kunde säga att vi ses på balkongen i sommar men du är inte där och även om du hade bott granne med mig hade du ändå inte varit där. På balkongen och njutit av livet.