En förvirrad ung kvinna

Jag är en förvirrad ung kvinna, som kämpar med att duga som jag är.

Tillsammans med andra intalar jag mig att jag är bra, söt, social, enkel att umgås med, tillräckligt sjysst för att de ska vilja hänga med mig etc. Av den enkla anledningen att klara av relationssituationen. Hålla huvudet ovanför ytan, andas och överleva konfrontationen med andra människor. Jag brukar säga att jag inte förstått mig på livets spelregler, ändå verkar jag kunna spela spelet. För vem ser den förvirrade unga kvinnan?

På kvällen när jag ligger ensam i sängen och summerar dagen, fylls jag alltför ofta av missmod och tvivel. Jag är bra som jag är - eller är jag? Det jag intalat mig själv under dagen kanske är inbillning och rentutav lögn. Jag känner mig schizofren och undrar hur jag ska hantera det paradoxala livet som skänkts mig. Kan jag göra det på egen hand eller måste jag be någon om hjälp, och därmed också (våga) visa vem jag verkligen är?

Hur ska jag kunna veta? Jag är bara en förvirrad ung kvinna.