Det är någonting med julen som ständigt slungar oss tillbaka, tillbaka till våra minnen och önskningar, tillbaka till barnet inom oss, som fortfarande storögt och förundrat står framför den där hemlighetsfulla dörren, bakom vilken undret väntar.
Pappersprassel, viskningar, tända ljus, dekorerade fönster, doften av kanel och nejlika och önskningar som skrivs ner på lappar eller riktas till himlen och kanske går i uppfyllelse – julen väcker, vare sig man vill det eller inte, den där eviga längtan efter det där underbara. Och det underbara är något man varken kan äga eller hålla kvar, det tillhör dig inte och ändå dyker det upp hela tiden, som en gåva.
Nicolas Barreau
Att vilja ha det som varit, det som är just nu eller det som kommer, blir väl aldrig så aktuellt som runt högtider och kanske framför allt till jul. Är den bästa julen lite av varje?